Jag var och lyssnade på Annika Dahlqvist i torsdags väldigt intressant, hur skall man göra med läkemedel mot högt kolesterol, vågar man sluta äta den. Tycker att läkarna som skriver ut borde veta något.
Hade Annika Dahlqvist varit min läkare hade jag inte fått Lipitor föstås.
?????

Läste en artilkel om kolesterol.

Är kolesterol en riskfaktor?

Publicerad: 14 juli 2009, 04.46. Senast ändrad: 21 juli 2009, 09.57 SvD



”FARLIGT” KOLESTEROL Flera vetenskapliga studier har visat att infarktpatienter har lägre kolesterolvärden än normalbefolkningen och att dödligheten dessutom är högre vid låga värden. Nu är det dags att förkasta hypotesen om sambandet mellan höga kolesterolnivåer och hjärtinfarkter och kanske också dags att utreda vad som lett till detta vetenskapliga haveri, skriver Lars Werkö, Tore Scherstén och Ralf Sundberg.

Sedan decennier tillbaka har det påståtts att personer med höga kolesterolnivåer i blodet och då särskilt LDL-kolesterol – vanligen kallat ”det onda kolesterolet”– har en ökad risk för hjärtinfarkt.

Uppgifterna om detta samband härrör sig främst från populationsstudier från långt tillbaka i tiden, ofta utförda med tvivelaktig metodik. Några större samlade material på hur dessa värden förhåller sig hos obehanlade hjärtsjuka patienter har inte fram tills nu presenterats. Trots detta har i många medicinska översiktsartiklar och andra publikationer sambandet mellan kolesterolnivåer och koronarsjukdom lagts fram som etablerad sanning.

Att så har blivit fallet kan nog tillskrivas att många medicinska redaktörer förlitar sig på att professorer och ledande forskare inom ett visst område behärskar dess litteratur i sådan utsträckning att det inte behöver kontrolleras på ett systematiskt sätt. Även grova missar i citerandet av litteraturen kan därför förekomma och sedan föras vidare i okontrollerat skick.

Tyvärr förefaller det som om myndigheter och vissa individer med hög akademisk position automatiskt är befriade från att redovisa ett solitt underlag för sina ställningstaganden. Som ett bra exempel på detta förhållande kan nämnas debatten mellan livsmedelsverkets experter och en forskargrupp om underlaget för verkets kostrekommendationer. Verket anser det onödigt att redovisa sitt underlag eftersom sambanden mellan kost och hjärt-kärlsjukdom är väl kända och accepterade ”världen över”.

Kolesteroldebatten tog framför allt fart på 1990-talet då många forskare ifrågasatte sambandet mellan kolesterolnivåerna i blod och hjärtsjukdom. Ifrågasättandet var i stor utsträckning baserat på resultaten av 30-årsuppföljningen av den så kallade Framinghamstudien. Denna visade nämligen att högt kolesterol inte är en riskfaktor för personer äldre än 47 år. Det var till och med så att de vars kolesterol minskade under de trettio åren hade högre dödlighet än de vars kolesterol gick upp. För varje enhet kolesterolvärdet gick ner ökade den totala dödligheten med 11 procent och hjärtdödligheten med 14 procent.

Expertgrupper vid American Heart Association (AHA) och National Heart, Lung and Blood Institute (NHLBI) i USA svarade emellertid med ett kraftfullt gemensamt uttalande. I detta dokument hävdades med emfas att sänkning av kolesterol och LDL minskar risken för åderförkalkning och hjärtsjukdom. Sedan dess har förebyggande kolesterolsänkande behandling av individer med höga värden blivit mycket vanligt i Västvärlden – en behandling som är behäftad med icke oväsentliga biverkningar.

Det senaste tillskottet i debatten är mycket klarläggande, även om författarna inte velat tillstå detta fullt ut. I januari i år publicerades en studie av Sachdeva och medarbetare, initierad av AHA, där bland annat LDL-kolesterol studerades i samband med akut inläggning för hjärtinfarkt. I studien ingick 136905 patienter vid 541 amerikanska sjukhus. Resultaten visade att samtliga kolesterolvärden hos hjärtsjuka ligger under de som förväntades, alltså långt under vad som är genomsnittsvärden för den amerikanska befolkningen, och än lägre med hänsyn till genomsnittsåldern. Medelvärdet för LDL var endast 2.73 mmol/l –en bra bit under vad som brukar betraktas som låg risk.

I stället för att dra den mest närliggande slutsatsen, nämligen att högt kolesterol knappast längre kan anses orsaka hjärtinfarkt, ansåg författarna att man i förebyggande syfte bör sänka kolesterolvärdena hos befolkningen ytterligare. Detta bör nog tolkas i ljuset av att flertalet av författarna var honorerade av läkemedelsföretag som säljer kolesterolsänkande mediciner.

Det förefaller uppenbart eller i varje fall sannolikt att expertgrupperna vid AHA/NHLBI medvetet felciterar Framinghamstudien när de påstår att den visar att risken för hjärtinfarkt minskar om kolesterolvärdet går ned. Med detta tar de ett mycket stort ansvar vilket understryks av en färsk studie från Detroit av Al-Mallah och medarbetare, som visar att lågt kolesterol i samband med inläggning för hjärtinfarkt är förenat med en högre dödlighet på sikt (tre år).

Man kan fråga sig vilken betydelse det kan ha att AHA har stora intäkter av att märka kolesterolfria och kolesterolsänkande livsmedel med sin logotyp.

När det nu visats att infarktpatienter har lägre kolesterolvärden än normalbefolkningen och vid låga värden har en högre dödlighet är det dags att slutligt förkasta hypotesen om sambandet mellan höga kolesterolnivåer och infarktförekomst och kanske också att utreda vad som kunnat leda till detta vetenskapliga haveri.

LARS WERKÖ

Professor emeritus i invärtesmedicin, tidigare chef vid SBU

TORE SCHERSTÉN

Professor emeritus i kirurgi, tidigare sekreterare i Medicinska Forskningsrådet

RALF SUNDBERG

Docent i transplantationskirurgi